Den 22 augusti 2018 brinner ett flerbostadshus i Umeå. Branden, som startar på en balkong, sprider sig snabbt till vinden, vinden brinner av, trapphustaket rasar in och vattenskadorna blev omfattande. Lyckligtvis går inget liv till spillo.
I spåren av branden startar projektet Braska vind – brandskadesäkert byggande, som syftar till att förhindra vindsbränder och skydda egendom. Bakom projektet står Länsförsäkringar Västerbotten och Umeås kommunala bostadsbolag AB Bostaden.
Arbetet har resulterat i tolv enkla åtgärder som minskar risken för vindsbränder och Claes Cahier från Bricons Umeåkontor har engagerats som brandexpert. I samband med att de boende nu flyttar tillbaka till huset passar vi på att ställa några frågor till honom.
Berätta lite om Braska vind. Vad är huvudsyftet med projektet?
– Eftersom skadan blev omfattande beslutade Länsförsäkringar och Bostaden att återuppföra vind och yttertak med ett bättre brandskydd än minimikravet i Boverkets byggregler, BBR. Ägaren var också med på att prova lite nytt och öka brandskyddet i byggnaden för att dra erfarenheter av ett brandsäkrare byggande, därav namnet Braska.
Vad var det som var speciellt med just den här branden som ligger till grund för projektet?
– Vindsbränder medför ganska ofta stora brand- och vattenskador. Under branden konstaterades att de sektioneringar som man trodde fanns inte fungerade, varvid hela vinden brann av. Branden spred sig dock inte neråt i byggnaden, eftersom vindsbjälklaget var utfört i betong och fasadisoleringen bestod av stenull.
Vad har du arbetat med i projektet?
– Bricon fick i uppdrag att ta fram en punktlista med förslag på åtgärder utöver BBR-kraven. Syftet var att ”tänka efter före” och föreslå åtgärder som var praktiskt genomförbara vid återuppbyggnaden.
Vad har varit den största utmaningen?
– I detta fallet var försäkringsbolaget och fastighetsägaren helt överens om att satsa extra pengar på åtgärder som gagnade ett bättre brandskydd. De viktigaste åtgärderna var sektionering av vindsytan i högst 200 kvadratmeter, där sektioneringsväggar drogs upp 200 millimeter över yttertaket likt gamla brandmurar. Satsningarna innebar också betongskal över trapphuset för att vinden ska kunna brinna av utan att trapphustaket rasar in. Helt tät takfot, fibercementskiva under råsponten i utstickande takfot och inklädnad av lägenhetsförrådet i klass EI 60 på vinden är några andra åtgärder.
Hur kan erfarenheterna från Braska vind påverka andra händelser längre fram?
– Någon måste ju börja tänka lite lägre än minimikravet i BBR och vilja satsa på ett bättre brandskydd. Vid både nybyggnad och ombyggnader är det viktigt att försöka bedöma konsekvensen av en brand i byggnaden och då sälja in ett bättre brandskydd, som för den skull inte behöver bli särskilt mycket dyrare.
Något du vill tillägga?
– Vid bostadsmässan i Umeå 1987 föddes projektet Vaska, vattensäkert byggande, men det tog femton år innan nationella krav ställdes på byggbranschen och anvisningar från Boverket. Jag hoppas att utförande enligt konceptet Braska får ett snabbare genomslag för att ge brandsäkrare vindar i bland annat bostadshus.
Fakta: De tolv åtgärdspunkterna
1. Utforma en tät takfot
2. Komplettera omslutningsväggar/tak
3. Isoleringen byts ut
4. Tak i trapphus
5. Extra brandvägg på vind
6. Rökluckor på befintliga fönster
7. Ersätt träpanel med obrännbar skiva
8. Seriekopplade rökdetektorer
9. Montera eldspjäll
10. Spisvakt monteras
11. Brandväggar/dörrar markeras
12. Löpande kontroll
Publicerad den 10 december 2019